onsdag 15 augusti 2012

Farmödrar och matfilosoferande.

Vänner är överskattat.
Inte vänskapen i sig, men människorna bakom. En tillfällig bekantskap kan gräva nästan lika djupa spår som någon man känt sen urminnes tider. Vill du vara  min vän, så var min vän. Med vän räknar jag självfallet mer än en artig nick och ett svalt leende då man går förbi varandra. Lite mer än en gemensam facebook-kontakt. Men nu spårar jag av ämnet.

Jag ser på vänner lite som mat. Allting har ett bäst före datum, men när det är beror på vad för mat du är.
Skrället till exempel är lite som hårdbröd. Ibland lite vardagligt, torrt om det är allt man äter. MEN mättande och håller länge. En tillfällig vän är oftast som dessert, ser gott ut möjligtvis, men äter man för mycket så blir man snabbt illamående och ångrar sig.
Sen är all vänskap som mjölk. Mjölk kommer i sinom tid att surna och vem vill sitta och krama en surnad tetra Norrmejeriets?
Sen finns det ju dom vänner som i början ser lite läskiga ut, men som egentligen är bra för dig. Avokado typ.

Jag är inte längre säker på att mina djuplodande tankar beror på nyligen sviken vänskap eller om jag är hungrig.

*

Min farmor är rolig, hon har alltid någonting att berätta från det att hon jobbade på mentalsjukhus eller drev hotell. Hon är oftast arg när hon spelar kort och hon pratar med tv:n. Jag antar att det är så man blir när man är gammal.
Under dagens besök sade hon till mig med en viss stolthet i rösten "Jag har fyra flaskor ketchup. Den sorten med svartpeppar i."
"Jaha" svarade jag.
"Ta en om du vill"
Här svarade jag att det inte var någon fara, jag hade ju vanlig ketchup hemma. Och svartpeppar.
"Alexander har köpt med sig den från Piteå, det finns inte att köpa i Jokkmokk." Envisades hon.

Efter att jag förklarat att jag inte var det minsta intresserad av att bära med mig varken svartpepparketchup eller en handväska hon hittat i nån garderob blev hon lite putt. "Ni äter i vilket fall upp fläsket i pannan, annars får ni inte gå härifrån."

"Vi springer fortare än dig" Muttrade pappa och sen gick vi. Jag tyckte kanske det var lite elakt, farmor stapplar ju med rulator.

Inga kommentarer:

Om mig

Mitt foto
En lagomt tråkig vardagsblogg!