Min dator pratar tyska med mig. Det har den gjort sen jag köpte den, men jag känner mig då inte ett dugg mer världsvan eller tysk.
De flesta inställningarna är satta på svenska så att jag ska förstå i alla fall en del. Men den kämpar hjärtligt vidare genom plötsliga pop-up som lika gärna kan vara bullrecept som nationalsocialistisk propaganda.
Nej förlåt, där var jag trångsynt. Tyskland har mycket mer än andra världskriget och några nissar med ovanligt lite empati. De har... Nina Hagen. Och öl!
Jisses, inser nu att det kanske är dags att öppna min blick och ta in lärdom av nya, moderniserade Tyskland och allt vad det innebär. Jag har missat ett helt land.
Och vid närmare eftertanke har jag nog missat en hel värld. Ja, allting som ligger utanför mina självdragna gränser är höljt i en dimma. Och dessa gränser följer ett tunt tågspår mellan Norrbotten och huvudstaden.
Man vet aldrig vad man kan stöta på om man höjer blicken bara lite till. Guten Tag und vielen Dank, kleiner computer.
