måndag 24 september 2012

Grannen har köpt sina ungar en synt

Uppe med tuppen! Tyckte Nina och ställde klockan på halv fem. Nä-ä tyckte jag och rullade ihop mig till en gnällande hög. Jo-ho tyckte grannen på ovanvåningen och hade köpt sina ungar en synt.

Vid det här tillfället var det synd om mig. Riktigt synd om mig.
Vid det här tillfället så bestämde jag mig faktiskt för att om just jag får ungar och det flyttar in någon granne över huvud taget så ska jag hämnas genom att försöka lära mina kids att spela trombon eller trummor innan sjuslaget.
Ja.
Det är lite värre än synt men vad fan. Den som har syskon, eller bara väldigt gnälliga kusiner, vet att hämnden alltid måste vara snäppet grövre än originalskämtet.
Och i det här fallet, skämt och skämt. Jag skrattade inte då min ovärderliga skönhetssömn avbröts av det där skriker som ungar ibland utstöter. Ni vet det där gälla, höga, fågel-lätet som ofta kommer i konstiga situationer då ingen egentligen förstår varför de skriker?
Följt av en antingen fruktansvärt dåligt ihopsatt symfoni eller ett dussintal barnhänder som slår på måfå över den stackars synten. För mitt inre ser jag hur plastbitar flyger och hur  fru jag-har-köpt-mina-ungar-en-synth stolt står i dörröppningen och ler mot sin fruktansvärt sockersöta avkomma.

Men jag gnäller inte. Mamma-jag-har-köpt-mina-ungar-en-synth är tillsammans med pappa-jag-är-polis och de är båda väldigt trevliga. Jag har sett dem hela sommaren vara ute och leka med sina barn, kanske för att de inte ska vara inne och spela synt? Kanske ler inte ens mamma-jag-har-köpt-mina-ungar-en-synth stolt åt sin, dock fortfarande sockersöta avkomma. Kanske är hon också så innerligt less på det där dåligt ihopsatta symfonin att hennes stolta leende stelnat till en grimas?

Ett är då säkert. Jag är uppkliven och vaken tack vare grannarna på ovanvåningen. Nu kan jag göra någonting värdefullt av mitt liv! Nu har jag hela dagen på mig.
Tack grannarna.
Och till alla er som råkar snubbla över det här inlägget: Köp era ungar en synt. Eller lär dig att spela själv! Kanske, om ni har riktigt tur, finns det en tjej i er närhet som alltid sover för länge och då slösar bort sin tid. Väck ni henne. Det tjänar hon på. Eller så köper hon en trombon.

Inga kommentarer:

Om mig

Mitt foto
En lagomt tråkig vardagsblogg!